valbefinnande.blogg.se

En blogg om min väg till något större

En kväll av hopp

Kategori: Vardag

Jag kommer hem till stationen och min jour-pappa ska köra direkt till ett kalas. Vi pratar lite och jag märker hur nervositeten och osäkerheten släpper mer och ersätts med en slags trygghet. D hade bara sagt att vi skulle stanna en liten stund på tårta men när vi kom dit så var det uppdukat med grillat och potatis-sallad. Jag åt av det, och min jour-mamma M pratade lugnt och fint med mig medan hon rörde mig på armen för att få kontakt med mig. Hon tyckte vi kunde sätta oss i soffan för att prata lite och hon bad mig berätta om min situation. Jag berättade så kortfattat det gick om min situation hemma, hon nickade förstående och frågade sedan om mina drömmar. "Jag vill bara ha lugn och ro." Sa jag. Ingenting annat har jag önskat mig de senaste tre åren. Jag har fått guitar-hero, en ny platt-TV, mer kokböcker men det där jag egentligen önskade mig verkar ha varit för svårt att ge mig för mina nära. Istället för att hjälpa mig upp, har mamma fått mig att dra oss ner mer och mer. Till slut pallade jag det inte, jag täntke inte göra det som en vana med mina självskadebeteenden eller med all den psykiska misshandeln. Jag ville bara bort, den mesta av tiden de senaste två åren. Därför jag tappade bort mig själv som mest efter att jag hade hittat mig själv på nytt som mest.
 
Livet kan bli komplicerat ibland. Jag förstår inte hur det kan vara skönare för mig att sova i någon annans säng än min egen, det finns mycket att tänka över... och hur kan man hitta sig själv samma sommar som man tappar bort dig själv något så kopiöst?
 
Jag tyckte det var fint att M frågade mig om mina drömmar och att hon sökte min blick. Nu när jag tänker på det blir jag tårögd. Hon förklarade att de fanns för mig, vad det än skulle vara. Detta är precis vad jag behöver.
 
Jag har varit så rädd för att det ska bli kaos men som sagt nu kan det bara bli bättre hoppas jag... Ska ta och krypa ner i sängen nu, är trött efter allting som händer. Imorgon ska jag ta mig ut och springa en lång runda, sen ska jag komma ikapp plugget.
 

Kommentarer

  • Amanda säger:

    Blir så ledsen när jag läser här, följde din förra blogg med och du verkar haft en riktigt jobbig period nu, men blir så glad (nästan rörd?) av din jourfamilj, att du skriver att du känner dig trygg, och att dagen blev bättre framåt kvällen när ni kollade på tv tillsammans osv. Du förtjänar verkligen en sån familj som kan ge dig en sån trygghet. Och förhoppningsvis kan din riktiga familj ge dig det i framtiden. Hoppas att det blir bättre för dig snart ♥

    Svar: Du vackra människa, din kommentar gjorde min natt. Stöd och tröst är det enda jag behöver i detta läget... Tack så otroligt mycket för din omtanke och du verkar vara en underbart fin tjej, TUSEN PUSSAR PÅ DIG! <3<3<3
    flamingorosa.blogg.se

    2012-09-24 | 22:19:26
    Bloggadress: http://www.burnitoff.blogg.no

Kommentera inlägget här: